Måste bara orka
Jag orkar inte...........
Mitt schema är så här....
kl 5 45 går jag upp
kl 7 00 åker jag tåg från min station till jobbet
kl 9 00 börjar jag jobba(praktik)
5 min paus gånger 3 om dagen
30 min lunch
kl18 30 slutar jag jobba
kl20 30 kommer jag hem
kl 11 30 går jag lägga mig
mitt månadslön är ca 11500kr efter skatt och allt annat.
ledighet utom lördag, söndag och röda dagar är bara några dagar.
Dessutom är det max 1 vecka man får lov på en gång.
Vad är det meningen med mitt liv?
Alla på tåget ser så trött ut.
Det är livs viktigt att få en plats att sitta på tåget så att jag inte lider av att stå hela vägen till jobbet med högsklackad sko.
Har inte ens att sitta på toa under tiden.....
De är så hårda med tid alltså hålla tid, trots att de slutar alltid 30 min försenad.
Kan det vara så?
Varför måste Vi som nyanställda måste orka så mycket?
Det finns ingen som förstår mig på jobbet.
De är redan hjärntvättad. Eller de har ingen arning att säga emot dem som är äldre på jobbet.
Vad kan jag göra nu?
Det känns fel från början att jag föddes i Japan.
Det känns alldeles meninglös att leva här.
Usch.......jobbigt
Ska vara borta hemifrån och jobba på företagets fabrik 5 veckor från och med måndag.
Lycka till, Mari.
Puss o Kram
Mari
Nya saker och svåra saker
Det var för en vecka sedan jag har kommit hem från Sverige.
Jag var orolig över Japan angående kärnkraften.
Mina föräldrar hade sagt att det skulle vara lugnt.
Nu vet jag inte......
Japansk samhället eller staten vill jag inte lita på......
Framför allt, det finns masor människor som drabbades både av Jordbävning, tsunami och annat.
Tänk, de som måste lämna hem pga undvika radioaktivt.
Men vi bara diskuterar om ekonomi och hur vi kommer hantera kärnkraften osv....
Männiksor är ju viktigkaste, eller hur?
Jag har börjat jobba för 2 dagar sedan. Det är ju praktik bara vi får just nu.
Men det känns fel att jag låtsas som jag lever normalt.
Jag själv är orolig och det känns som jag vet inte själv vad jag kan lita på nu.
samtidigt har jag många fina vänner i Sverige som vanar mig om att jag bör vara mer försiktigt så att det inte blir för sent.
Det känns jag står någonstans där jag själv inte vet.
Vad är det för mitt liv?
Vad är det som är viktigaste?
Varför kan inte vi leva bara för att vill må bra?
Varför måste vi tänka så mycket på ekonomi?
Kan ekonomi rädda oss när Tsunami kommer?
Massor frågor kommer upp i min hjärna och det är så svårt. Jag känner mig att jag undviker tänka rätt.
Jag kanske försöker inte tänka vad som är viktigt så att jag anpassar mig till läget i Japan.
Är det rätt?
Vad som är rätt svar?
Hur ska man veta det isåfall?
Känns verkligen dåligt att jobba medan jag har massa olika känslor i mig.
Men jag vet ju inte vad jag kan göra annars heller...
Kramar
Mari
YES!!
Jag är så stolt över mig själv.
Låt mig vara dum just idag, för det hände en jättehärligsak för mig!!
Jag har blivit vald som en av dem bästa skrivent på examuppsatsen!!
de tunga 60 sidor svek inte mig!!!!
Jag är superglad men samtidigt nervös.....
Eftersom då måste jag lägga änne mer tid att fixa till uppsatsen så att det ska bli finare på en bok.
Jag har ju ingen tid tills jag åker till Sverige.....
Men kom igen Mari!!
Kramar
Mari
想い出
最近facebookを活発に使うようになって、一つの想い出が蘇ってしまった。
あの子とは、友達になれるだろうかと。
去年、ちょうど一年前に私がヨーテボリの学校を去る直前のこと。
まだみんなは学校へ行くということ、みんなは大変な課題が残っていたこと、学校存続について曖昧でみんなが戸惑っていたこと・・・・・
そんな中、学校を去っていく私に、しっかり成績をくれた先生たち。
周りから責められるのは当たり前だったかもしれない。
だから隠してた。
帰国することも
学校を途中で去らなきゃいけないことも
成績をもらえる予定のことも。
だって最後の最後にこれまで築き上げたもの壊したくなかったから。
でも、物事はそんな単純にはいってくれなかった。
私は中途半端になる課題ならやらない方がいいと先生に相談し、最低限の成績でもいいといった。
なのに先生は私に最高の成績をつけ、盛大に送りだそうとした。
内心すっごく嬉しかった。
あそこで出会った先生たちとは本当に濃い関係を築くことができたし、
人生の先輩として、失敗話も成功話もなんでも聞かせてくれたから。
でも、周りの生徒にはきっと理解できなかったんだよね。
なんでﾏﾘだけ早く学校終われて成績ももらえるの？
先生にこびうるのが上手いからじゃない？
噂は瞬く間に広まって
私の取ってる授業（所属クラスと英語のクラス）の人たちの目が変わった。
始め私は何が起こったのか分からずいた。
そのとき同時に起きたのが英語のクラスの荒れ。
まじめに英語をやりたかった私にはイライラした授業で、先生に何度か相談してした。
授業があんなんなら自分で課題やって提出とか、なんでもするから授業は出たくないと。
先生は理解してくれた。私の努力をいつも見ていてくれて、今の授業が私にとってプラスだとは思えないと。
そのことがまたクラスを刺激してしまったみたいだ。
「マリはみんなのこと先生にちくって、自分だけいい成績をもらおうとしている」
こんなとんでもない誤解をされたのは生まれて初めてだった。
だってちくってもないし、いい成績をもらおうと何かしてない。
私は限られた時間を有効に勉強したかっただけだもん。
こんな状況でも、私の仲良くしていた友達たちは理解していてくれた。
「みんなマリに嫉妬しているんだよ。自分たちは努力もしないで。気にすることないよ。」
大事な人だけ分かってくれていたらいいと思ってた。あと少しだもん。みんなをかき回して嫌な空気をこれ以上作りたくなかった。
でも、大事な仲間だと思っていたうちの一人が離れていった。
Mariaは家庭に問題があって塞ぎこむこともあった子だから私は何にも気にしていなかった。
Lilliからの電話でショックを受けた。
Mariaが「マリ、なんであんなになっちゃたんだろうね。いい子だと思っていたのに。」
私はクラスのことをあまり学校で話したくなかった。愚痴を聞かれたくなかったし、小耳にはさんで誤解する人がいるかもしれないから。だからその話は学校の外や電話でLilliと話すくらいだった。
まさかMariaがそんなこと。
話しかけてこなくなったのは、私のことを周りのクラスの子から聞いていたからだったんだ・・・・。
信じてもらえなかった悔しさと、Mariaに対する怒りのような気持ちを隠せず大泣きした。
一生懸命説明したLilliと、英語の先生による説明の追加で、Mariaは理解したようだった。
でも、その後、向こうから話しかけてくることはなかった。
私は本人から真相を聞かれたかった。「本当はMariはどうなの？みんなはこう言ってるんだけど。」って聞いてほしかった。
正義感の強い彼女でも、あの英語のクラスの子たちには太刀打ちできないと感じていたのかもしれない。
あれからだいぶ経って
私はMariaのことを許せていると思っていた。
だって噂を信じただけで何も悪いことはしてないんだから。
でも、Faceboookで彼女を見つけた時
承認メールを送れなかった。
Mariaが私をどう思っているかが分からないからだと思う。
周りの友達は、「マリ本人よりもそんな噂を信じるような友達ならこっちから願い下げしていいよ」と言う。
もう彼女を信用できないと思っているかも。
自分は結局傷つくのが怖くてMariaに近づけないだけかもな。
ずっとこのままなのかなぁ。
胸にひっかかる今日この頃です。
Kramar
Mari
RIX FM & UPPSATSEN
Hejhej.
Snart är det dags att lämna in min långa uppsats en gång till min lärare.
Det finns en liten del kvar att skriva....
Jag är jättetacksam att RIX FM har Web Radio på internet...
På grund av det, jag är ganska glad när jag skriver uppsatsen mitt på natten!! :)
Dessutom kan jag följa efter dagens musik i Sverige ;)
Och det hjälper att jag håller språket bättre, tror jag, för de har ju en stund med prat på radio.
Jag fattar inte själv varför jag inte skriver detta efter när jag lämnat in uppsatsen. Det är ju myclet skönare.
Det är så här.
Vadje gång när jag har något att göra klart, kommer jag vilja skriva dagbok....haha...
eller kommer jag vilja städa mitt rum eller göra något annat istället...
Men jag tror alla känner igen detta mer eller mindre, eller hur??
Nu ska jag sättaigång igen och göra klart med uppsatsen!!
Ha en bra torsdag :)
Bilder från resan i December :) Ser ni Mt.Fuji, Japans högsta berg bakom oss!? Japp, högre upp på sista bild!!
Bild från Party vid nyår ;)
Karm kram
Mari
Kan ej somna...
ÅÅÅÅÅÅ
Varför? Varför kan jag inte somna idag igen!?
Jag förstår om detta hände igår på grund av att jag hade roligt med mina vänner, så min hjärna kunde inte fatta att jag måste sova då...
Men inte idag......:(
Idag har jag jobbat mycket och måste vara trött eftersom jag inte sov så bra igår...
men jag kan inte sova...
Jag somnade en gång, men sen vaknade jag efter 2 timmar och nu är det jättesent på natten...typ klockan är efter 4......
Det kommer massa tanke på mitt huvud runt och runt.
Jag vet faktiskt inte vad som besvärar mig egentligen.
Kanske Jag velar om resa till Sverige. Allt om tid, pengar, människor, gamla minne...........
Sånt natt ska man INTE försöka somna, tycket jag.
Så kom jag upp från min säng och statade datorn :)
Jo, jag har ju mycket att göra ;)
Föressten har jag hittat min gamla värdsyster i USA på facebook!!!!
Åh vad roligt att jag äntligen få kontakt med dem efter en lång tyst tid mellan oss.
Jag hade försökt skriva brev till dem från Sverige senaste 5 år, men jag fick aldrig svar eller nåt.
Så jag undrade hur de mår osv...
De bodde i Vermont(ligger under östra Canada) i USA och jag var en sommarutbytesstudent hos dem när jag var 12 år.
Jag började lära mig Engelska i skola precis då, så det var en stor utmaning för mig att bo där men Värdfamilj.
Det gick inte så bra i början, och till slut kunde jag känna mig helt annolunda.
Då bestämde jag mig att jag kommer tillbaka dit och göra en revenge.
Eftersom hade jag ångrat mig så mycket om att jag slössade tid med dem i början på grund av mig.
Detta led mig till att åka länge än bara en sommar och då bestämde jag åka till Sverige till slut.
Livet är ofattande........tror inte att det finns sånt ord, men låt mig använda det :)
Om jag inte hade känt mig så där den tiden, tänker jag aldrig att åka ett helt annolunda land på ett lång tag.
Då skriver jag aldrig så här en dagbok på Svenska nu.......
Så jag är så tacksam för allt som har hänt med mig som led mig till Sverige.
Det är samma med min värdfamilj i Skellefte och Inga i Göteborg.
Utan de hade jag inte kunnat tänka mig satsa mer på livet i Sverige när alla andra i Japan går samma väg än jag går.
Det har varit inte så dåligt tycket jag.
Men jag fick ju mycket ångest och ingen kunde förstår dem, då kände jag helt ensamt.
Det kändes som att jag har ingen stans att hamna.
Det är inte så roligt eller kul att vara annolunda i Japan.
Men ändå ångrar jag mig aldrig om saker jag har gjort.
Och jag kommer aldrig ångra mig om det senare heller.
Nu måste jag skriva uppsatsen.
Jag fortfarande är vaken.
Enda sak jag har är ju att skriva och skriva....
Kramkram
Mari
Julfest
hehe
Nej. Jag faktiskt har varit super stressig. Speciellt med Uppsatsen... Den är fortfarande på väg ändå...
Menmen
Idag var det en viktig dag för mig. För 4 månader sedan har jag väntat idag och det finns ingen ursäkt till att ställa om detta till nån annan dag än idag!!
Jo, Julfest med mina fina vänner.
George, Nori, Yuki, Asari, Tomoe, Simon och jag ;)
Vi är hur roliga som helst tillsammans!!!!
George har varit som min lärare för 2 år sedan på universitetet men han är nu mer än en lärare för mig.
Han är fantastiskt fin människa och han ger mig så mycket energi när han försöker förverkriga sin dröm.
Och hans fru, Nori, hon är som min mamma men också som min kompis. De är jättefina ihop.
Tiden gick så fort... Jo det är det för att vi hade jätteskoj!!
Vi åt middag, tårta, fina frukter och lekte tillsammans.
Som ni vet, vi Japaner brukar EJ leka om man är vuxen.
Det har jag tänkt på länge att det är tråkigt.
Tack och lov vi har George som är Kanadiansk, fick jag våga prova en sak som jag har upplevt med Johanna och hennes kompisar i Skellefte för 2 år sedan ;)
Jo, sån lek som man tävla mot varandra på olika frågor och samtidigt gissa t.ex. vem suger fortare osv....
Jag hittade på olika variation och alla tyckte att det var jätteroligt!!
Helt fantastisk dag idag blev!!
Egentligen har jag tackat nej många ervjudander från olika vänner här om veckan på grund av min uppsats,
Men den festen kunde jag inte missa!!
Nu ska jag sova.
Imorgon blir det en liten födelsedagkalas för vår barn som blir 3 år hos dagmamma :)
Ska blir spännande hur barnet reagera för allt vi gör;)
Kram kram
Mari
Izu resa
I helgen åkte jag till Izu södra bort från Yokohama där jag bor :)
Jag och mina 4 kompisar.
Båda dagar blev så himla bra väder och vi fick se Mt. Fuji jättefint!!
nu är det dags att jobba som vanligt igen, så att jag kan spara pengar till resa till Sverige!!
Jag är resgalen, ni vet ;)
God natt!!
Kramkram
Mari
Super busy!!!!
Jag är så trött att jag har så mycket att göra....
2 Jobb, Uppsatsen, Engelskaprov, te och massa små saker....
Inga av dem jag "fick" av andra, utan det är jag som bestämde göra dem ....Men ändå känns det som att jag är "tvungen" att göra dem...
hmmmm...... Jag ville göra så mycket saker så möjligt, så nu kom lite dålig konsekvens kanske...
Tack och lov att jag inte får någon Influensa eller magsjuk som är på väg att sprida hela Japan.
Men tyvärr jag har fortfarande problem med min tand som har lagat förut... Det gör ont...
Men tandlärare hittar ingen exakt....
Dessutom har jag problem med näsa..... Jag har ju pollen och lite mer allergi. Och det verkar som att iår kommer pollen redan nu och det kommer fortsättas framtill Maj...
Allt så,,,,,,, Måste jag äta medicin över 6 månader???
Fyyyyyyy.
Mina pengar går också till läkare och mediciner, förstås...
INGEN ROLIGT!!
Nu måste jag gå och skriva uppsatsen.....
Imorgon ska jag jobba heladagen på båda ställen...
Natti natti.
Kram
Mari
Mycket
Jag har haft så mycket under 3 dagar!!
Jag var hos Kaori isöndags!! Hon och hennes man var så lugna och deras son var så söt!!
Jag och Kaori pratade mycket om "Vår gemensam famlij" i Sverige ;)
Vi visade massor bilder från vår utbytesstudent tid och det kändes jättekonstigt!!
Vi hade inte träffat innan sommras, men det kändes som att vi hade känt varandra länge....
Det var jätteroligt att prata med henne iallafall.
Hon berättade mycket om Johanna när hon var lika gammal som Rasmus när jag var där som utbytesstudent...hehe
Och hon sa att Johanna har blivit så vuxen och det var svårt att fatta att Johanna även har blivit mamma!!
Haha!! Säg nåt åt Kaori, Johanna om du vill ;) hehe!!
Jag sa att Johanna skriver blogg så hon såg den och hon sa att hon kommer se den varje dag:)
Och jag märkte att Kaori har börjat facebook och Jenny skrev lite till henne!!
Ska blir spännnade att vi alla kan komunicera varandra !!
Fast jag själv kan inte så mycket facebook än.... Jag får se...
Imorgon ska bli jobb som vanligt. Jag hoppas barnen mår bra så jag behöver inte vara helt slut...
kram kram
Mari
Sushi
Idag har jag vilat mig igen efter jobbig arbetsdag....
Och jag , min mamma och pappa gick och åt sushi idag :)
hmmm...va gott!!
Det var ju länge sedan vi åt sushi ute.
Då kände jag mig lite orolig över mina föräldrar.
De äe ganska gammal nu och deras samtal kan ibland vara omachande...
alltså, de kan inte komunicera lika bra som förut....
Det är ingen allvarig, och jag bara skrattar.
Även de skrattar när det händer så.
Så jag bara undrar om detta är på grund av åldern.
Nä, Jag behöver ju inte vara orolig över dem.
Im still young!!
Imorgon ska jag besöka en familj.
Jo, Kaoris hem.
Kaori är en utbytesstudent hos min värdfamilj i Skellefteå, fast hon var förra mig.
Hon är nog 6 år äldre än mig och bor samma stad Yokohama som jag :)
Vi fick träffas äntligen i somras och vi pratade om vår värdfamilj. Så imorgon ska jag ta massor bilder med mig och visa henne ;)
Hon har en son så det ska bli roligt att få leka med honom ;)
Kramkram
Mari
Sovdag
Men, iallafall, idag har jag sovit ca 14 timmar.....ojoj....
Jag var så himmla trött och behövde verkligen sömn.
Det var jätteskönt att jag inte behövde ställa klockan och bara sov tills jag vaknade.
Gott gott gott!!
Imorgon blir det dubbeljobb.....så jag ska gå lägga mig tidigt idag också ;)
Kramkram
Mari
Engelska
Ohhhh, va jobbigt jag har haft...
I söndags jobbade jag från kl 12 till 22, och i måndags jobbade jag med barnen från kl 8 till 17, och idag (tisdag) jobade jag från kl12 til 22 igen....
Imorgon ska jag också jobba från kl 8 till 17.......
Hur kan jag orka mer?
Men men , idag hat jag haft en bra sak på jobbet.
En tjej som såg ut utlänsk kom och köpte YAKITORI hos mig.
När hon kom, hon frågade mig om jag kunde engelska.
Så jag svarade "ja!"
Sen jag förklarade olika kött bitar för henne på engelska och hon verkade vara nyfiken på japansk mat, så jag ville prata mer med henne ;)
Så jag frågade henne var hon kom från.
USA och Jag berättade att jag hade varit Vermont i USA.
HOn blev glad och jag blev också glad :)
Det händer inte så ofta att få träffa folk från utomlands och prata så här.
Så jag blev lite nervös i början, men det var så roligt att prata så här.
Jag hoppas jag får prata engelska eller svenska oftare här i Japan!!
Karmkram
Mari
Syskon
Hon bor själv i egen lägenhet, men hon brukar komma hem en gång per månad.
Jag jobbade båda ställen igår så när jag kom hem från jobbet, typ kl 23, började vi och mamma prata och efter mamma hade lagt sig fortsat vi prata fram till kl 3 på natten!!!!
Min syster är ju min bästa kompis, så vi hade så mycket att berätta :O
På grund av gårdagens nattsamtal, missade jag läkabesök....hehe
Nja, det behövdes inte faktiskt.
Jag har blivit mycket bättre nu ;)
Imorgon ska jag jobba kl 12 till kl 22........
Jag måste ju spara pengar så mycket så möjligt för resa till Sverige!!
God natt!
kram
Mari
Alla har ju någonting......
Det kändes väldigt bra att få många råd från både lärare och kamraterna :)
Sen gick jag till George, min gamla lärare.
Då var han inte i han rum, så jag var tvungen att vänta på honom i hallen.
När jag läste en bok och väntade på honom, kom en vakt och betraktade mig konstigt.
Och han frågade
"Vad gör du här för något?"(lät som han mistänker att jag är STRENGER.)
jag var
"Jag väntar på George, men han kommer inte än."
Då sa han
"Okej....."
Så gick han.
Det var otrevligt, faktiskt.
Sen åkte jag te ställe och har lärt mig nya te version.
Samtidigt började vi 3 prata om mpnga saker.
Lärare berättade saker hon tänker och tänker.
Hon är ju ungefär lika gammal som min mamma, fast hon har fortfarande besvikelse.
Jag förstod att man har ju någonting som gör en besviken eller besvärig, naturligtvis.
Alla gillar ju sig själv fast samtidigt hatar sig själv.
Det är kamp mot sig själv även när man blir äldre.
Jag vill bara en som kan hjälpa andra på något sett när de behöver det.
För att jag vet att jag får ju alltid hjälp av andra även jag inte märker det.
Vi alla lever tillsammans!!
Kram
Mari
