stressig måndag

En ny vecka har just börjat, dock var jag helt slut redan.

På morgonen ringde jag vårdcentralen innan jag jag till skolan.

Sen väntade jag ett samtal från dem så att jag skulle kunna boka en tid hos läkare.

Jag har jobbat till stor samling som innebär att vi alla i skolan samlas i caféet och förmedlar viktiga saker som ska hända under veckan varje måndag.

Då var det våran Svenska grupps tur att berätta en sak som ska vara intressant för alla.
Det var Felicia som berättade hennes redovisning förra veckan.
Det handlade om kvinnors könsstypning i Afrika. När jag hörde hennes redovisningom det förra veckan på svenska rektion, fick jag en jättestor chock. Jag mådde jättedålig på grund av hennes berättelse...

Vad hemskt, att det finns fortfarande människor som lider av saker som är helt meningslösa.
Jag menar inte att deras kultur är meningslös, utan jag menar varför man inte förstår saken som är meningslös.



Så när jag åt lunch kände jag fortfarande obahaglig.

Efter maten hade vi en föreläsning om Hedersmord i mellan öster....

Allt så, vilken dag vi hade....

Det var ju hur intressant som helst förstås. Men min hjärna orkade inte acceptera de där.

Fattar inte hur en pappa kan mörda sin lilla dotter????

Vad då "SAMHÄLLET"s krav? Det är helt omänskligt. Fattar ni inte?


Näe nu orkade jag inte längre att disktera om det med mig själv...


Iaf, åkte jag spårvagn och jag var framme hos läkare. Det blev en manlig läkare.
Han verkade vara läkare från där..jo mellan öster..
Typist... Då började ju jag fundera om han är sån eller inte medan han lyssnade min andning på ryggen. Vad dum jag var. jag vet...Han var en snäll läkare. bra. fast var han inte så noga...


nu sitter jag hemma ensam som igår och tog host medcin som är ganska stark. Apotekare hävdade jag ska inte köra bil nör jag tar medicinen.
Jag och den helt främmande apotekaren började prata om mig och hennes bror som jobbade i Japan någon gång.
Hon var så förvånad att jag pratar bättre svenska än hon som är svensk... Näe hon skojade ju..haha
Iaf, det var snällt, och trevligt :) Hon frågade till och med om det var kärleken som hämtade mig hit och fasna här. Näe, Tyvärr så var det inte, sa jag... hihi



jag känner trött jämt här om en månad. så jag var van med fever också.
Jag brukar känna det direkt om jag misstänker.
Så jag blev helt förvånad att jag hade fever utan medveten.

Jag måste ju ta det lugnt. Får se om jag blir frisk eller inte.
Annars ska jag åka sjukhuset och ta röntgen.


Ha en bra måndag kväll :) (näst tråkigaste kväll i hela vecka enligt mig.... Det är ju söndag kväll som är tråkigaste, förstås)


Kramar

Home Alone

Nu är jag hemma helt ensam 2 veckor...eftersom Inga har åkt till Afrika.......

Visst har jag varit många gånger ensam hemma, fast det är faktiskt första gången så länge jag ska vara ensam.

Nu förstår jag verkligen att Inga betyder jättemycket för mig. Hon är ju min familj.

På ett sätt kan jag tänka mig att det är skönt att vara helt ensam ibland, kanske ett par dag.

Två veckor är ju...... hmmm...
Vem ska kunna hjälpa mig när jag behöver hjälp med språket med olika läxor?
Vem ska jag bjuda kakor till som jag brukar baka för mycket?
Vem ska se Andra Aveny 2gånger på tisdag med mig?


Nää

Nu ska jag sluta gnälla....hmmm



Jag är ju egentligen ensam här i Sverige. i princip.

Jag undrade varför folk frågar mig om jag är ledsen eller om jag saknar Japan.
Nu förstår jag lite.... Alla tänker ju naturligtvis att jag är ensam här, visst är det.

Det är ju sant.

Det är ganska otroligt att jag lever ensam.


Hur har jag kunnat vara här tills idag då?


Jo då,
jag har ju massa goda kontakter som bryr sig om mig.


Tack för det.




Det är måndag.

Och jag ringer vårdcentralen på morgon.


nu måste jag koncentrera på sista tema.

Det är så stor fråga. Dödshjälp.


Ha en bra måndag :)


Kramar


sjuk....kanske influensa!?

Ojojojojjjj

Det var jättelänge sen när jag skrev den här sist...

Det händer så mycket saker så jag hann inte att skriva....


Jag hade höstlov och åkte till Skellefte.
Det var ju trevligt att få träffa alla som vanligt :)
Den här gången var bara några dagar så det känns stressigt, men jag var så glad.


Min datorn funkade inte redan när jag skulle lämna Göteborg, Valter försökte hjälpa mig fast det var konstigt så det inte gick heller.

Nu är det ok, än så länge. Jag förstår inte riktigt vad var det för fel på min datorn....


När jag kom hem till Göteborg hade jag så mycket både på privat och skolarbete.
Jag sprang hela vecka och nu är det helgen jag längtade så frukutansvart.
MEN

Jag är sjuk.......................Hur jobbigt som helst!!!!!


Jag vill absolut inte missa skolan. Vi ska ha ju redovisning snart!!!



Ska ta det lugnt så hoppas det går över snart...



Kram

RSS 2.0