Kan ej somna...

ÅÅÅÅÅÅ



Varför? Varför kan jag inte somna idag igen!?

Jag förstår om detta hände igår på grund av att jag hade roligt med mina vänner, så min hjärna kunde inte fatta att jag måste sova då...

Men inte idag......:(


Idag har jag jobbat mycket och måste vara trött eftersom jag inte sov så bra igår...


men jag kan inte sova...

Jag somnade en gång, men sen vaknade jag efter 2 timmar och nu är det jättesent på natten...typ klockan är efter 4......


Det kommer massa tanke på mitt huvud runt och runt.

Jag vet faktiskt inte vad som besvärar mig egentligen.
Kanske Jag velar om resa till Sverige. Allt om tid, pengar, människor, gamla minne...........


Sånt natt ska man INTE försöka somna, tycket jag.


Så kom jag upp från min säng och statade datorn :)

Jo, jag har ju mycket att göra ;)




Föressten har jag hittat min gamla värdsyster i USA på facebook!!!!
Åh vad roligt att jag äntligen få kontakt med dem efter en lång tyst tid mellan oss.

Jag hade försökt skriva brev till dem från Sverige senaste 5 år, men jag fick aldrig svar eller nåt.
Så jag undrade hur de mår osv...

De bodde i Vermont(ligger under östra Canada) i USA och jag var en sommarutbytesstudent hos dem när jag var 12 år.
Jag började lära mig Engelska i skola precis då, så det var en stor utmaning för mig att bo där men Värdfamilj.
Det gick inte så bra i början, och till slut kunde jag känna mig helt annolunda.

Då bestämde jag mig att jag kommer tillbaka dit och göra en revenge.
Eftersom hade jag ångrat mig så mycket om att jag slössade tid med dem i början på grund av mig.

Detta led mig till att åka länge än bara en sommar och då bestämde jag åka till Sverige till slut.
Livet är ofattande........tror inte att det finns sånt ord, men låt mig använda det :)

Om jag inte hade känt mig så där den tiden, tänker jag aldrig att åka ett helt annolunda land på ett lång tag.
Då skriver jag aldrig så här en dagbok på Svenska nu.......


Så jag är så tacksam för allt som har hänt med mig som led mig till Sverige.

Det är samma med min värdfamilj i Skellefte och Inga i Göteborg.

Utan de hade jag inte kunnat tänka mig satsa mer på livet i Sverige när alla andra i Japan går samma väg än jag går.
Det har varit inte så dåligt tycket jag.
Men jag fick ju mycket ångest och ingen kunde förstår dem, då kände jag helt ensamt.
Det kändes som att jag har ingen stans att hamna.

Det är inte så roligt eller kul att vara annolunda i Japan.


Men ändå ångrar jag mig aldrig om saker jag har gjort.
Och jag kommer aldrig ångra mig om det senare heller.


Nu måste jag skriva uppsatsen.
 Jag fortfarande är vaken.

Enda sak jag har är ju att skriva och skriva....


Kramkram


Mari


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0